Den sista dagen. Då vi dansade och levde riktigt sent. / The last day. When we danced and loved and lived.

 På lördagen, Way Out Wests sista dag, tillbringade vi dagen på lite andra håll. Vi gick på Hasselblads museum och träffade sedan Veronicas vän Diana samt Lovisa och åt lunch. Några vackra timmar i skydd från regnet. / The Sathurday started at other locations than the festival area. We went to a museum and then we met up with Veronica's friend Diana and her friend Lovisa for some lunch. A few good hours away from the rain.

 Sedan vart vi vinsugna och slog oss ned utanför festivalområdet där det rådde festligheter. Vi blåste bubblor och träffade folk som inte riktigt kunde bete sig som folk. Det var fint. / Then we wanted some wine, so we sat down outside the area to enjoy another hour together.

 Skitväder = Shitty weather.

 Sedan träffade vi på dessa fina som väntade på James Blake-konserten. Det var en sittkonsert tyckte vi, men sedan dansade vi till tonerna och ruskade av oss regnet. / Then we met these lovely two while waiting for the James Blake consert. We started listening at the ground but soon raised up to dance the rain away.

 Lite senare sprang vi för att få en plats på festivalbussen på väg till Ingrid Disco - för att dansa ännu en stund. / Later we ran to get a seat in the bus heading for a far away located party.

 Där var stämningen hög och överraskningarna väntade i varje andetag vi tog. / There the scen was fierce and it felt like a place where wishes come true.

 Ingrid Disco bestod av Lykke Li, Mike Snow samt Peter, Bjorn and John. Även Krunegård hittade in i ett hörn. / Ingrid Disco i a co-opertion by the musicians Lykke Li, Mike Snow and Peter, Bjorn and John. Also some surprizes occured on the stage.

Efter spelningen så dansade vi på savannen, trummade på tunnor så hårt att vi överröstade våra hjärtan och vandrade hem med glädjen pumpande från magen och droppande från våra fingrar. Ett avslut vi minns i märgen. / After the show we danced on the savannah, drummed on barrels, trying to match our heartbeats. When we walked home in the late night and early morning the joy sparkled from our stomacks and dripped from our fingers. It was a night to remember.